Document Type
Article
Journal/Book Title/Conference
Entomologisk Tidskrift Arg.
Volume
24
Publication Date
1-1-1903
First Page
129
Last Page
218
Abstract
Steklarne anses med skäl såsom de högst stående bland in-sekterna. De utmärka sig genom följande kännetecken: Hufvudet mycket rörligt med munöppningen vänd nedåt. Öfverkäkarne kraftigt utbildade, bitande; underkäkarne bilda tillsammans med underläppen en sug- eller slickapparat. Första mellankroppsleden är i allmänhet liten och ofvan oftast orörligt sammanväxt med andra leden, dess sido- och bröstplåtar äro alltid genom en !edgång rörligt förenade med ryggplåten {halsskölden), hvarigenom frambenen blifva mycket rörliga. Vingarne, som sällan saknas, äro fyra, tunna, nakna, hinnaktiga och endast försedda med ett ringa antal slutna vingfält; de bakre kortare och smalare än de främre. Förvandlingen är fullständig. Larverna hafva ett tydligt afsatt hufvud med bitande mundelar och tretton kroppsleder. Puppans kroppsdelar nästan fritt liggande.
Recommended Citation
Aurivillius, C., "Svensk Insektfauna Trettonde Steklar" (1903). An. Paper 168.
https://digitalcommons.usu.edu/bee_lab_an/168